 |
|
||||
Designtankar maj 2003 |
I webbloggen skriver Mikael om saker inspirerade av fynd på webben som inte har mognat till en egen Designeftertanke ännu. Eller möjligtvis inte ens rör design. Mikael Sköld är interaktionsdesigner och samlar gärna på sig referenser från webben. Arkiv Andra webbloggar
bloggresurser Blogger Blogtree Daypop |
|
|
2003-05-31
Vad var fas två, nu igen? Phase One: Collect Underpants.
Phase Two: ? Phase Three: Profit. → Lyssna på beskrivningen av metoden (ljudfil). Erik Stolterman hävdar i sin avhandling (från 1991) att systemutvecklingsmetoder traditionellt är svaga när det gäller att stödja själva designmomenten. Det blir helt enkelt en vit fläck när man skall beskriva designprocesser: Fas ett: Beställning av ett fantastiskt system. Jag är naturligtvis inte först med kopplingen. Man kan analysera affärsideer utifrån hur mycket de liknar kalsongvättarnas metod. Jag misstänker att alltför många företag haft en kalsongvätte i ledningen de senaste åren. 2003-05-29
Beskriv vad du gör – inte bara vad du producerar One of the first things we have to do [...] is to connect our work, our skills and our abilities to the challenges that are truly valuable, from an economic, social, cultural perspective. In other words, not just focus on the æsthetic value with which we want to imbue all our work, but look at the larger task at hand, and then figure out what we can bring to it.
[...] If you ask a doctor what he does, he says, “I perform heart surgery or brain surgery.” If you ask a lawyer, she says, “I prosecute criminals or I litigate cases.” They describe their work as activities. But if you ask designers what they do, most often the answer is a list of deliverables: annual reports, brochures, Web sites or posters. Mok ägnar andra halvan av artikeln till att presentera en tre-gånger-fyra-stegsraket för att beskriva designarbete för beslutsfattare och andra.
Phase one: Defining the problem
Phase two: Innovating Phase three: Generating Value För en utförligare presentation, inklusive fallstudier, kan man med fördel titta på den trevliga miniwebbplatsen AIGA Designing. Bra och inspirerande läsning. Jag funderar just nu en del på skillnader i hur designers uppfattar design och hur andra gör det. Jag håller bland annat på att läsa en gammal doktorsavhandling om designarbete, som jag tänker återkomma till. 2003-05-22 "Macromedia Shockwave Player is now downloading. In a few moments you'll be experiencing the most engaging, interactive content on the Web. Feel free to browse other Web sites while downloading" (min fetning)
Det känns som att kollegans nya enkla prototyp inte riktigt motsvarade de förväntningar som Macromedia, honom ovetandes, målade upp. Och att besöka andra webbplatser var inte att tänka på heller, eftersom installationsprogrammet stängde alla öppna webbläsarfönster när det drog igång. 2003-05-20
Nio månader före Tre I augusti förra året manipulerade jag bilder för att illustrera mina tre roller på jobbet, och resultatet blev inte helt olikt de bilder som nu pryder reklamtavlorna i tunelbanan, tillsammans med deras slogan I 3 You.
För att låna DN På stans sågning(?) av idén att använda tecknet 3 som symbol för alla möjliga ord i den aktuella kampanjen: 2003-05-19
Synd på så bra dygder En vanlig formulering av katolska kyrkans dödssynder är frosseri, vällust (kättja, otukt), girighet, avundsjuka, vrede, likgiltighet (lättja, leda), och högmod. I stället för dessa aktiviteter skall man ägna sig åt motsvarande dygder: måttlighet, kyskhet, givmildhet, frikostighet, saktmod, beredvillighet och ödmjukhet). GB:s egen uppräkning är frosseri, begär, girighet, avund, hämnd, lättja och fåfänga. Är verkligen hämnd och vrede samma sak? Och fåfänga och högmod? Eller är det bara målgruppen som inte förstår de gamla orden? Är inte dödssynderna lite uttjatade efter Hoberts filmsvit? Maria-Pia Boëthius spanade om att synderna blivit dygder redan 1999. Låt oss tala om dygder i stället, men kanske inte de katolska. Italo Calvino formulerade sex dygder som litteraturen borde ta med sig till nästa århundrade. Lätthet, snabbhet, exakthet, synlighet, mångfald och följdriktighet. Fast den sista dygden hann han inte skriva om innan han dog – boken kom ut postumt. Gui Bonsiepe föreslog sex dygder för design, inspirerad av Calvino. Lightness, intellectuality, public domain, otherness, visuality (graphicacy, litercy, cognition), theory. Fast det är klart utöver lightness och kanske visuality, så blir det kanske inte så bra glassnamn? "Intellectuality och Theory - de nya tunga glassarna!" Smaka på det!
Den här veckan innehåller förresten blind höna en tankeväckande serie blogginlägg om girighet. Kommer de andra glassarna senare?
Bra, handfasta råd Och Nielsens senaste alertbox, Convincing Clients to Pay for Usability, är ganska bra den också. Om kunden undrar varför vi måste testa: jämför med programmering, måste inte den också testas? Eller behöver inte böcker korrekturläsas? Men enklast är kanske att inte särredovisa användbarhetsaktiviteter, avslutar Jakob. Det påminner inte så lite om Pelle Mårtensons bidrag på STIMDI 2001: Ett alternativ till att försöka sälja in och argumentera för användbarhet är att tvinga in ett användarcentrerat arbetssätt i utvecklingsprocessen och ändra tillgången i stället för efterfrågan. På så sätt slutar man att erbjuda oanvändarcentrerad systemutveckling som ett alternativ till kunderna.
2003-05-18
Det är mycket nu... Slututställningar
Musik
2003-05-17
Parallelläsning Efter att ha läst en bok tycker jag vanligtvis att jag kan väldigt lite eller ingenting alls. Det är svårt att veta vad av det jag har läst som är verklig kunskap och vad som bara är sådant som hjärnan har kokat ihop av minnen och annat. Efter att ha läst en bok till brukar mycket klarna. Det som eventuellt är gemensamt i båda böckerna brukar vara kärnan i ämnet.
Jag upplever detsamma. När jag börjar utforska ett nytt område, vet jag ofta inte vilken bok man ska börja med. Vilken bok verkar mest relevant för ett område jag inte vet så mycket om? Fördelen med biblioteket är att man kan låna flera böcker samtidigt på vinst och förlust. Just nu när jag samtidigt är mitt i två böcker om journalistik (hylla Bt). Göran Rosenbergs Tankar om Journalistik består av essäer på lagom nivå, medan Börja skriva förklarar från grunden och innehåller övningar, som jag i och för sig har hoppat över. Hittills har jag i alla fall lärt mig en hel del om nyhetsvärdering - vilket kanske påverkar antal inlägg i webbloggen framöver. Men det är inte allt jag läser. Vid närmare eftertanke läser jag åtta eller nio böcker (sju plus/minus två) just nu. Facklitteratur och skönlitteratur om vartannat. Jag tycker man kan hitta intressanta kopplingar på det sättet, och det tycker Jon på Rogue Semantic också. 2003-05-16
Jämför dig med användbarhetsexperter Hela uppgiftsformuleringen finns återgiven i referatet och expertsvaren kommer att puliceras senare, så testa dig du också! Tillägg: 2003-05-21 En annan aktuell artikel från Usability News är en undersökning om efterhängsna användbarhetsmyter. "Myth 8: Usability focuses on problems
Read literature on usability and count how often the word 'problem' crops up. This was a myth that respondents agreed with in the survey. Forty-eight percent of respondents agreed that 'usability focuses on problems' and 66% that 'usability specialists are good at finding problems'. There are problems with problems – it makes us look very negative. Indeed while clients need to know what's wrong, providing them with solutions is where value can be added to their products. [...] One area where the profession can do this is by working with designers (value adders) rather than policing them. As [one of the respondents] noted, 'designers are not hostile to the idea of usability testing. In fact they like the idea of providing design to shoot down the ridiculous ideas from clients'." (Jag har tidigare skrivit om användbarhetsmyter här.) 2003-05-09
Frestande ny välmatad bok Mums! När kommer skatteåterbäringen så man kan köpa den? (Boken finns på Adlibris, Amazon och Bokus.) Ett av förorden har skrivits av nya media-forskaren Lev Manovich, som förra året gav ut The Language of New Media. Jag har bläddrat i den ett par gånger. Den verkar passa väl ihop med boken ovan. 2003-05-04
Pippi har funktionsfrossa — Jag skulle be att få köpa fyra liter medusin, sa Pippi.
— Vad då för sorts medicin, sa apotekaren otåligt. — Ja, det skulle helst va en som är bra för sjukdom, sa Pippi. — Vad då för sjukdom, sa apotekaren ännu otåligare. — Tja, ta en som hjälper för kikhosta och skoskav och ont i magen och röa hunn och om man har råkat pilla in en ärta i näsan och lite sånt där. Det vore bra, om det ginge att polera möbler med den också. En riktigt präktig medusin ska det va. När Pippi till slut får sin medicin visar hon att hon inte bara är en dålig beställare och en designer som inte kan släppa sina favoritidéer, utan också en som testar för sent och dessutom övergeneraliserar testresultaten: — Tänk, vad stora mänsker kan va opraktiska, sa hon. Här har jag nu, låt mig se, åtta flaskor, och alltihop skulle utmärkt bra kunna få plats i en. Men det är ju tur, att man själv har lite vanligt sunt bondförstånd.
Med dessa ord plockade hon bort korkarna ur flaskorna och tömde sen all medicinen i en enda flaska. Hon skakade den kraftigt. Därpå lyfte hon flaskan till munnen och drack i djupa klunkar. Annika, som visste, att en del av medicinen skulle användas att smörja utanpå, blev lite orolig. — Men, Pippi, sa hon, hur kan du veta, att inte den där medicinen är giftig? — Det märker jag, sa Pippi glatt. Det märker jag allra senast i morgon. Om jag fortfarande lever då, så är den inte giftig, och då kan minsta barn dricka av den. Som tur är slutar det helt odramatiskt. Detaljerna kan du läsa i Pippi Långstrump går ombord.
Går projektet åt pipsvängen?
© Design after Thought 2003 |
