Webblogg januari 2002

Maximal användbar storlek
Maximize IE the Right Way handlar om ett annat sätt att göra maximera fönster-funktion än internet explorers inbyggda. Tänkvärt och väl värt ett försök.

Användbar och affordant
Computer Swedens språkspalt tar upp två välbekanta fackuttryck, Användbar och affordant. Anders Lotsson har en god poäng i att vardagsspråkligt finns det ingen skillnad på svenska mellan useful och usable - båda översätts med användbar. Inte undra på att det blir förvirrande!
Vad gäller affordans har jag för mig att jag använt omskrivningar som något signalerar sin tänkta användning. Annars är väl den entydiga översättningen av affordance - afordans?

Vad är lämpligt att studera?
Ett vällovligt initiativ av Ben Schneidermans elever är webbplatsen CHARM-Choosing HCI Appropriate Research Methods med artiklar om olika forskningsmetoders lämplighet inom HCI.

Snart dags att skicka ut ett nyhetsbrev om uppdatering
Innan dess ska jag läsa den här artikeln: "Why Your eMail Newsletter Annoys Your Readers"

Insiktsfulla teser

10 things Google has found to be true

• Focus on the user and all else will follow.
  
• It's best to do one thing really, really well.
  
• Fast is better than slow
  
• Democracy on the web works
  
• You don't need to be at your desk to need an answer
  
• You can make money without doing evil [borde läsa boken No Logo snart - vi har diskuterat den några luncher den här veckan]
  
• There's always more information out there
  
• The need for information crosses all borders
  
• You can be serious without a suit
  
• Great just isn't good enough
  

Var skriver jag på?

Nästa gäst i pratsoffan
En intervju med Peter Merholz från Adaptive Path där de förgäves försöker få honom att säga nåt om konflikten mellan struktur och utseende.
Inte så mycket nytt. Länkarna är förmodligen mer intressanta än samtalets innehåll.

DIffusa skiljelinjer
Peter Merholz har en diskussion om likheter mellan interaktionsdesign och industridesign. Som uppföljning länkar han också till ett par artiklar från en konferens om att använda metoder från interaktionsdesign i industriområdesfältet.

Autologisk är inte en paradox
För ett tag sedan undrade jag om det fanns ett begrepp för ord som beskriver sig själva. Och det fanns det!
The Word Spy upplyser mig om definitionen:
"autological, adjective
Used to describe words or phrases that are self-descriptive. Examples: multisyllabic, terse, fifteen-lettered, numberless, adjectival, visible."

En googlesökning hittar dock inte några svenska träffar på autologisk men väl ett par norska språkfilosofiska. Kul!
Grellings paradox:
Et sprogligt udtryk kaldes autologisk hvis det har den egenskab udtrykket selv betegner.
Eksempler: sprogligt udtryk, er uafslutt

Et sprogligt udtryk kaldes heterologisk hvis det ikke har den egenskab udtrykket selv betegner.
Eksempler: en stor elefant, palindrom

Hvad med det det sproglige udtryk "heterologisk''?
Hvis ``heterologisk'' er heterologisk har "heterologisk'' ikke den egenskab det selv betegner. Men at sige at "heterologisk'' ikke har den egenskab den selv betegner er det samme som at sige at "heterologisk'' ikke er heterologisk. Dette er en modstrid.

Hvis "heterologisk'' derimod ikke er heterologisk har det altså ikke den egenskab det selv betegner. Men at sige at "heterologisk'' ikke har den egenskab det selv betegner er det samme som at sige at ``heterologisk'' er heterologisk. Igen en modstrid.

Sa jag att jag driver en webbplats på svenska?

Mänsklig klocka
humanclock.com visar varje minut nya bilder som symboliserar klockslaget. Det finns fortfarande möjlighet att bidra, några minuter saknas. Tatuera in 6:18 på magen, åk till antarktis för att ta ett foto och skicka in din bild.

Sagan om ringen som Lego
Jag har inte sett filmen än, men jag hade i somras vissa tankar på att läsa om boken först. Nu tror jag att jag nöjer mig med webbplatsen med legofigurerna. De har verkligen fångat den kusliga stämningen i Morias gruvor.

/Berilac Brockhouse of Loamsdown

Mer Legofigurer: Spindelmannen, The Beatles, Star Wars.

Ett annat sätt att kombinera genrer är kombinationsmotorn som blandar ihop texter ur valda böcker till ett nytt litterärt(?) verk.

Vad kallar du dig?
Jag håller i dagarna på att finputsa på några designeftertankar (varav en gästeftertanke) om lämpliga yrkestitlar för IT-designers. Jag är nyfiken på vad andra kallar sig och varför. Kanske kan jag för en gångs skull undvika några ömma tår om jag får några synpunkter innan jag publicerar en text?
Vad kallar du dig? Skriv och berätta!

Konsult eller anställd på en designavdelning?
Kanske handlar det inte så mycket om fördelar med det ena eller det andra sättet. Kanske är det ännu bättre att kombinera. Artikeln Usability - Out-sourced or In-house? reder ut begreppen.

Äntligen uppdaterat!
Jag har kunnat skriva men Blogger har misslyckats med att uppdatera webbsidan i flera dagar så det blir lite ketchupeffekt nu. Snart dags att fundera på om jag ska våga lita på deras arkiveringsfunktion eller om jag ska fortsätta handknacka...

Design som lek
Jag har både sett och deltagit i Interactionarytävlingar. Delta Design Game (ytterligare en version) är en annan form av designövning i tävlingsform. Något för nästa teamaktivitet kanske?

Extreme Programming vs. Interaction Design Debatt mellan Beck och Cooper.

Jag har blivit uppmanad av StepStone att förnya min CV i deras nya system. Det är ju inte alltid man tycker att man passar in i de fack man kan placera sig i. Men kategorin "Användarintervention, grafiskt användargränssnitt (GUI)" låter som om den bygger på en märklig syn på användbarhet! Efter viss tvekan fyllde jag i alla fall i att jag har specialistkompetens där.

Usability First - Usability Glossary

Artikeln Action, interaction, reaction ger en utförlig historielektion om interaktionsdesignområdet och pekar på några framtida utmaningar.

Användarvänlighet fortsätter att förvirra
På kornet har en ny artikel: Det stora SMS-mysteriet, eller: Varför användarvänlighet inte räcker.
Jag har inget emot designexemplet: att SMS tilltalar andra brukskvaliteter som uppväger rent ergonomiska aspekter. Däremot hakar jag upp mig på användandet av ordet användarvänlighet (naturligtvis).

"På engelska använder man begreppen 'user friendly' respektive 'useful', vilka kanske är lite tydligare än de svenska begreppen."
Nej, och nej. Begreppen är usability och usefulness och ingenting i den här begreppsröran är tydligt utan definitioner. Det är möjligt att Jonas använder användarvänlig på ett jättebra sätt i sina resonemang, men jag är inte helt övertygad. ;-)

"Det spelar alltså ingen roll om produkten är 'user friendly', om den inte också är 'useful'. "
Jacob Nielsen har en klassisk och användbar uppdelning av begreppen där usefulness består av utility och usability. Meningen ovan skulle kunna tolkas som "spelar ingen roll om den är användbar om den inte också tillför nytta". Eller det spelar ingen roll om den är lätt att använda om den inte är användbar. Eller det spelar ingen roll om den är snäll mot dig om du inte har användning för den.

Eller också skall det tolkas på annat sätt, vad vet jag, användarvänlighet är ett mycket diffust begrepp som man inte borde använda.
Om man menar lätt att använda - skriv det då. Om man menar användbar - skriv användbar.

Jag känner att detta kan vara ett lämpligt ämne att skriva en eftertanke om (uppslag saknas inte, men tid och ork...), men till dess två lästips:

En grundligare genomgång av olika definitioner av användbarhet/usability finns i artikeln Arteology: Usability Of Artefacts.

Microsoft har en kort artikel (som jag tror skrevs om till ett avsnitt i deras User Experience-bok) Usability in Software Design med lite mer praktiskt inriktade resonemang.

Ny lärobok om interaktionsdesign på gång
Jenny Preece var redaktör för läroboken på min första MDI-kurs. Nu kommer hon snart med en bok om interaktionsdesign. Förlaget har de tre första kapitlen upplagda för påseende.
Hennes definition av interaktionsdesign är för övrigt: "Designing interactive products to support people in their everyday and working lives".

Länktipset kommer från Webbloggen Brightly Colored Food

/Mikael Sköld mikael@designafterthought.net

© Design after Thought 2002