SAP - Sätt Alla Parametrar!

Härom dagen tillkännagavs att försäkringskassan stoppar saktar ner sin SAP-satsning. Och det är väl inte undra på efter alla skriverier det senaste året om havererade tidplaner.

SAP är ju erkänt komplext, inte nog med att de i grundutförande har ett smått obegripligt gränssnitt. De har otroligt många parametrar att skruva på också.

Mitt favoritexempel är när jag för några år sedan skulle tidrapportera efter fem veckors semester. Jag loggade in, hamnade på innevarande vecka och var därför tvungen att bläddra tillbaka för att anteckna vilka konton jag hade använt före semestern. Därefter bläddrade jag framåt till aktuell vecka. Men där tog det stopp - jag fick skumma felmeddelanden innan jag kom fram till rätt vecka.



Jag var tvungen att logga ut och sen in igen för att kunna göra min tidrapport. Det visade sig när jag lusläste hjälptexten att det finns en gräns för hur många gånger man får byta vecka i programmet.

You want to scroll forward one period but have already reached the upper limit defined in your profile for the number of times you are permitted to scroll forwards.

If you want to scroll further, you must call the time sheet again and enter a different key date.

Det fanns alltså en gräns definierad i min profil! Det gäller ju att förhindra de anställda från att sitta och nöjesbläddra bland sina egna tidrapporter! Helt otroligt!

Någon har funderat ut att en sådan gräns behövs. Dessutom gjort det möjligt att ändra den. Och därefter har någon annan satt ett så lågt värde att man inte kan tidrapportera efter fem veckors semester. (Men det kanske är här produktivitetsvinsterna ligger?) Med såna möjligheter att göra detaljerade inställningar, är det då konstigt att det blir komplicerat att införa SAP i en verksamhet?

SAP och andra standardsystem innebär inte döden för användbarheten, men nog får man gråa hår när man funderar på varför de behöver göra ett system med så många inställningsmöjligheter!

--
Vill du ha ett verktyg för att prioritera vilka funktioner som leder till önskvärda effekter? Ännu finns det några platser kvar på inUse kurs i effektkartläggning 18-19 februari i Stockholm. Läs mer och anmäl dig!

Är det här användbart?

"Är det här användbart tycker du?" Min kollega vände sig mot mig i slutet av en demo av nån ny modul till Lotus Notes. Jag svarade att "det beror på vad du ska använda den till".

Hade jag haft mer tid på mig kunde jag fortsatt: "Och inte nog med det, det beror på vilka som ska använda den, vad vet du om dem? Och var och när ska de använda den, och hur?"

Användbarhet är nämligen inte en egenskap som sitter i själva produkten. Den är en kvalitet som uppstår i användningssituationen.

Den här episoden utspelade sig för några år sedan och sedan dess har det också blivit alltmer intressant att fråga sig varför ska de använda den? Vad är egentligen syftet med att införa en ny lösning? Och hur stödjer teknikvalet det syftet?

Ofta kan jag som interaktionsdesigner hålla mig tämligen agnostisk inför valet av teknik. Det viktiga är inte vilken teknik man väljer i sig, utan hur väl lösningen stödjer målgruppernas mål, behov och tänkta arbetssätt.

Och lyckas man uppfylla målgruppernas användningsmål och drivkrafter med en bra lösning, så ser målgrupperna tillsammans till att syftet uppfylls. Det här är resonemanget bakom en effektkarta. Mer om det en annan gång.

Men redan nu är det hög tid att lära in ett nytt ryggmärgssvar:
"Är det här användbart?"
"Tja, det beror ju på vilka effekter du vill uppnå!"


--
Jag kom att tänka på detta i samband med en flashback jag fick när jag såg en Interakt-diskussion om teknikval.

Moral och effektstyrning

Förra veckans Filosofiska rummet om klimatet och moralen (mp3) fick mig att tänka på paralleller till effektstyrning. I början av programmet (från 7:45) talar professor Martin Edman om skillnaden mellan intern och extern moralteori:

• Extern moralteori ser på konsekvenser av en handling. Värdet av en handling bestäms av de konsekvenser en handling har, tex att ge maximal välfärd, eller ekologisk balans.
  
• Intern moralteori ser på orsakerna till handlingen. Orsakerna är ett behov som finns och en viljeimpuls som uppstår. En handling är bra om den realiserar det vi vill. "När vi vet vad vi egentligen vill så vet vi också vad som är rätt och fel."

Det senare ska tydligen vara den klassiska sokratiska hållningen. Det slår mig att det också beskriver effektstyrning väl.

Vi brukar prata om att de önskade effekterna skall styra designen: god design är den design som leder mot syftet. Eller med andra ord: för att kunna avgöra om en lösning är en bra eller dålig måste vi veta vad vi vill. Det låter ganska mycket som intern moralteori, inte sant?

"Vi gör det vi vill göra, oavsett vad vi säger att vi vill." Det finns flera paralleller i miljödebatten till interaktionsdesign. Det är viktigt att göra en målgruppsanalys för att hitta de verkliga drivkrafterna. En felaktig bild av vår egentliga vilja leder till förslag på åtgärder som inte kommer att inträffa.

I förlängningen kan det här innebära att när du gjort en bra effektkarta har du inte bara ett bra verktyg för att diskutera och prioritera olika lösningsförslag. Det kan till och med vara din moraliska plikt att genomföra de högst prioriterade åtgärderna i den!

Eller vad tror du?

Mer läsning:
→ Stanford encyclopedia of philosophy: Intrinsic vs. Extrinsic Value
→ inUseful om effektstyrning