Är det här användbart?
"Är det här användbart tycker du?" Min kollega vände sig mot mig i slutet av en demo av nån ny modul till Lotus Notes. Jag svarade att "det beror på vad du ska använda den till".
Hade jag haft mer tid på mig kunde jag fortsatt: "Och inte nog med det, det beror på vilka som ska använda den, vad vet du om dem? Och var och när ska de använda den, och hur?"
Användbarhet är nämligen inte en egenskap som sitter i själva produkten. Den är en kvalitet som uppstår i användningssituationen.
Den här episoden utspelade sig för några år sedan och sedan dess har det också blivit alltmer intressant att fråga sig varför ska de använda den? Vad är egentligen syftet med att införa en ny lösning? Och hur stödjer teknikvalet det syftet?
Ofta kan jag som interaktionsdesigner hålla mig tämligen agnostisk inför valet av teknik. Det viktiga är inte vilken teknik man väljer i sig, utan hur väl lösningen stödjer målgruppernas mål, behov och tänkta arbetssätt.
Och lyckas man uppfylla målgruppernas användningsmål och drivkrafter med en bra lösning, så ser målgrupperna tillsammans till att syftet uppfylls. Det här är resonemanget bakom en effektkarta. Mer om det en annan gång.
Men redan nu är det hög tid att lära in ett nytt ryggmärgssvar:
"Är det här användbart?"
"Tja, det beror ju på vilka effekter du vill uppnå!"
--
Jag kom att tänka på detta i samband med en flashback jag fick när jag såg en Interakt-diskussion om teknikval.
Hade jag haft mer tid på mig kunde jag fortsatt: "Och inte nog med det, det beror på vilka som ska använda den, vad vet du om dem? Och var och när ska de använda den, och hur?"
Användbarhet är nämligen inte en egenskap som sitter i själva produkten. Den är en kvalitet som uppstår i användningssituationen.
Den här episoden utspelade sig för några år sedan och sedan dess har det också blivit alltmer intressant att fråga sig varför ska de använda den? Vad är egentligen syftet med att införa en ny lösning? Och hur stödjer teknikvalet det syftet?
Ofta kan jag som interaktionsdesigner hålla mig tämligen agnostisk inför valet av teknik. Det viktiga är inte vilken teknik man väljer i sig, utan hur väl lösningen stödjer målgruppernas mål, behov och tänkta arbetssätt.
Och lyckas man uppfylla målgruppernas användningsmål och drivkrafter med en bra lösning, så ser målgrupperna tillsammans till att syftet uppfylls. Det här är resonemanget bakom en effektkarta. Mer om det en annan gång.
Men redan nu är det hög tid att lära in ett nytt ryggmärgssvar:
"Är det här användbart?"
"Tja, det beror ju på vilka effekter du vill uppnå!"
--
Jag kom att tänka på detta i samband med en flashback jag fick när jag såg en Interakt-diskussion om teknikval.
Etiketter: Effektstyrning
2 Kommentarer:
En bra sammanfattning av det hela kan man hitta i ISO 9241-11. Där definieras usability som:
"The extent to which a product can be used by specified users to achieve specified goals with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context of use."
Det är kanske inte så mycket en sammanfattning men däremot mycket riktigt en definition. ;-)
Min poäng handlar mer om att få frågeställaren att tänka själv och kanske ställa bättre frågor. I det läget är det kanske inte så fruktbart att slänga fram en tung och vederhäftig definition. Det är bättre att sätta den aktuella funderingen i ett sammanhang där de själva kan börja resonera om användningskvalitet.
Kanske finns det t o m aspekter som väger tyngre än de tre i den klassiska ISO-definitionen?
Skicka en kommentar
<< Tillbaka