Nanowrimo i november... nåt annat år.

Nån gång ska jag hänga på självplågarna(?) i National Novel Writing Month. Att skriva en dålig roman på 50000 ord på en månad är ytterligare en sak man inte har tid att göra men gärna vill ha gjort. NaNoWriMo arrangeras i november varje år. Men nej, det blir inte i år heller för min del, jag har precis börjat ett nytt längre uppdrag.

Tanken är naturligtvis god: en strikt deadline och en rimlig utmaning som många gemensamt anstränger sig för att uppnå, främst i en tävlan med sig själva. Det låter som Tour de France-spinningen på SATS, i vilken vi nu hunnit halvvägs.

En serie definitioner

Det blir lätt små storyboards eller tecknade serier när man skissar och vill visa temporala skeenden, noterade Jonas Löwgren härom veckan.

Och serier är mycket riktigt "ett orörligt bildmedium som skall upplevas kronologiskt och/eller temporalt". Det kommer Fredrik Strömberg fram till på slutet av sin Vad är tecknade serier? - en begreppsanalys.

Det är inte bara en bok om serier, utan ger också en bra genomgång av olika typer av definitioner.

Strömbergs bok är intressant för de som är särskilt intresserade av området, framförallt de som ska diskutera serier akademiskt. För en designer är förmodligen Scott McClouds båda böcker Understanding Comics (Serier, den osynliga konsten) och Reinventing Comics mer lärorika och mindre akademiska.

Här följer Strömbergs successiva definitionsförsök:

Relativ definition
Att ge exempel på hur serier har definierats genom tiderna, enligt Wittgensteins devis om att ett ords definition är dess användning. Strömberg menar att hela hans kapitel med seriedefinitioner genom tiderna ger en god bild av hur begreppet använts och därmed kan fungera som en sådan relativ definition.

Denotativ/ostensiv definition
Att peka ut referenter som ingår i det begrepp man vill definiera. Omfångsrika serieantologier skulle exempelvis kunna användas för att spänna upp bredden för vad en serie är.

Allmän prototypdefinition
En prototypdefinition är en specifik men samtidigt lite luddig definition som pekar på det typiska, samtidigt som den tillåter avvikelser.
"En berättelse som utgörs av, ofta tecknade, bilder vilka kan återges i någon form av tryckt media och vars text, om sådan förekommer, är väl integrerad i bilderna"

Mer specifik prototyp-/komponentdefinition
En kortare och därmed vidare definition på samma tema:
"Sidoställda, orörliga bilder i medveten sekvens"

och alltså slutligen:
"Ett orörligt bildmedium som skall upplevas kronologiskt och/eller temporalt." Fördelen med den sista är att den pekar på tidens gång som seriernas kärna. till skillnad från de övriga diskvalificerar den inte heller fristående skämtteckningar.

Mer om skissning för interaktionsdesign

Jonas Löwgren pratade om skissning för interaktionsdesign i måndags. Här följer några spridda noteringar.

Med utgångspunkt i Bill Buxtons kännetecken på skisser gav Löwgren några exempel på skisser från sin egen och andras praktik.

Pappersskisser: förr eller senare hamnar man i små storyboards när man vill visa interaktivitet. Sammanfattande översiktspapper gör man när man fyllt skrivbordet med papper, då man inte längre har enkel överblick över arbetet. För andra områden är det väl detta som menas med skisser, men när det gäller interaktionsdesign kan det vara bra att lämna det tvådimensionella och statiska för att få en bättre känsla för materialet.

Videoprototyper: inspelade rollspel med vardagsrekvisita, filmade med enkel handkamera och där de tillåtna redigeringsverktygen är start och stopp på kameran. Lägg en timme på själva inspelningen. Det ska gå snabbt och vara billigt.

Ett kontrasterande videoexempel är Apples Knowledge navigator som mer skapats för att marknadsföra en framtidsvision. Även om den var en banbrytande produktion så var den knappast vare sig snabb eller billig att göra.

Animerad användningsskiss: collagefilm skapad med director, med medvetet taffligt tecknade aktörer på fotobakgrunder, som illustrerar det framtida bruket.

Om man inte bara vill illustrera designen utan dessutom känna på den kan man förutom att rollspela göra Wizard of Oz-studier (sedär, det har jag inte stött på sedan studierna).

Som exempel visade han en härligt fartfylld film (.mov) om en Wizard of Oz-studie av malmöstudenter som undersökte frågan: tänk om ritprogrammet var stort som ett rum.

Det är bara att gratulera Stimdi Stockholm som lyckades få publikrekord för året. Ett intressant föredrag, med öl o diskussion efteråt. Det behöver inte vara knepigare, om man dessutom marknadsför det lite också.

→ Anmäl dig för att få mejl om kommande Stimdievenemang.
→ Miniwebb om föredraget: Sketching Interaction Design

Vad kännetecknar en skiss?

Bill Buxtons kännetecken på en skiss:
En skiss är:

• snabb - ofta utförd i litet format
• billig
• kan slängas (disposable)
• en av många - för att man utforskar designrymden med hjälp av skissen

En skiss har:

• tydligt manér
• öppna gester
• mångtydighet
• låg upplösning
• passande detaljnivå

Skisser är till för att föreslå och pröva, inte för att övertyga eller för att falsifiera i någon strikt mening, sammanfattade Jonas Löwgren i måndags.

Buxton själv håller för övrigt på med ny bok om steget från att designa produkter till att designa för upplevelser, enligt Usability News. Det kan vara något att hålla utkik efter.

God och dålig vetenskap

Tisdagens upplaga av kropp och själ i P1 handlade om homeopati. Det fick mig att tänka på kursen God och dålig vetenskap som jag läste på kvällstid för halvannat år sedan.

Kursen bjöd på ett antal intressanta föresläsningar med ämnen på båda sidor om gränsen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Mycket allmänbildande och lärorikt. Jag minns fortfarande med ett leende ett par höjdpunkter ur sista föreläsningen med trollkonstnären Tom Stone om hur man lurar folk.

Eftersom kursen gick på kvällarna och tentan inte var så betungande, om man bara greppade väsentligheterna, så gick det bra att kombinera med heltidsarbete, kanske framförallt som jag tågpendlade så mycket på den tiden.

Kursen går som kvällskurs även nu i vår och som av en händelse är det dags att anmäla sig till vårens utbildningar! 15 oktober ska det stå på poststämplen.

→ Studera.nu - Högskoleverkets webbplats om högskolestudier
→ Nätuniversitetet - söksida för distansutbildningar
→ Vetenskap och folkbildning
→ Kursboken Vetenskap och villfarelse (Adlibris, Bokus)

Skissa interaktion med STIMDI Stockholm

På måndag talar Jonas Löwgren om skisstekniker för interaktionsdesigners. Den här gången ska jag inte missa det.

Tid: Måndag 17 oktober klockan 18-20 (pubbesök efteråt)
Plats: CID Lindstedtsväg 5, 6tr, Stockholm
Anmäl till stockholm[at]stimdi.se senast 13 oktober.

→ Läs mer

Visionen är roligare att prata om än det dagliga arbetet

Henrik Artman gav sin docentföreläsning förra veckan. Utöver den väntade slutsatsen att beställarorganisationerna borde ta makten över användbarheten, pratade han om vikten att som MDI-människa liera sig med entreprenörer.

Han menar att beslutsfattande i utvecklingsprojekt mer handlar om rationalisering av förutfattade meningar än om rationellt tänkande. Lite cyniskt kanske, men det ligger nåt i det.

Därför måste användbarhetspersoner vara proaktiva och ge konkreta visualiseringar av användargränssnitt och målgrupper och användningssituationer. Annars riskerar man att fastna i tanken om visioner, vilka har större förförelsekraft än jordnära exempel.

Det slår mig att detta inte bara handlar om beställarna av systemen utan också gäller när man gör användningsstudier och personen man pratar med hellre talar om hur man brukar göra, eller hur de borde göra, än om hur de faktiskt gör. (Det är därför det ofta är bättre att göra kontextuella undersökningar än bara rena intervjuer.)

Är det alltså MDI-kompetensens lott att dra ner alla andra inblandade på jorden när de är på väg att sväva ut i det blå? Det trodde jag var programmerarnas livsuppgift?

Luddiga biblioteksmetaforer

"I used to think that the Web was this great big wonderful library. Some intranets are indeed like libraries, except that all the books are on the floor and the lights are turned out."

Gerry McGovern fortsätter sitt korståg för att förbättra intranäten: Why is corporate communications seen as fluffy?