Hoppfullt mot slutet
Härom dagen var jag hos sjukgymnasten för sjunde gången. Jag sprang del av vägen dit för att värma upp för hon tänkte filma mitt löpsteg på löpbandet. Ska bli intressant att höra vad hennes löpkunniga kontakt säger om det till nästa gång.
Vaden var mindre stel än förra gången, så jag slapp akupunktur. Men rörligheten hade blivit lite sämre igen, enligt linjal mot väggen-testet. Det får bli en rutin med mer stretchning i vardagen, inte bara efter träning. Har redan hunnit sätta mig på golvet för att töja vaden under ett (internt) möte sedan dess.
Nya övningar kretsade kring
plyometriska hopp, där man jobbar med spänst i både upphopp och landning utan paus mellan.
Vi enades om en hoppserie där jag på ett ben hoppar upp på låda, ner rakt fram, rakt upp medan jag snurrar runt och sedan upp på pallen igen och samma sak åt andra hållet. Fem varv med höga hopp hela tiden.
Dessutom borde jag hoppa hopprep, kanske 5 minuter som uppvärmning. Jag tror jag får köpa mig ett rep och göra det hemma. Annars får jag nog byta gym till nåt med högre i tak.
Nästa gång kanske blir sista gången, remissen gällde i alla fall åtta gånger. Jag har kommit upp i 40 minuters löpning i långdistanstempo så jag är på god väg. Jag ska nog prova lite fartlek endera dan.
Etiketter: rehab, övningar
Sjukgymnasten får mig att slita hund
I morgon är det dags för sjukgymnasten igen. Förra gången var lite smärtsam. Av någon anledning var vadmuskeln åter sämre efter att ha blivit allt mer återställd under sommaren. Så hon masserade ganska brutalt - hon påpekade till och med att jag var där frivilligt! :-)
Dessutom fick jag mitt livs första akupunktur. Jag hade ju inget att jämföra med men det var den elakaste formen av akupunktur hävdade hon, medan hon snurrade nålar längs med den besvärliga senan som "twitchade" lydigt efter varje nål.
Jag fick ett gäng nya övningar:
- Dynamiska utfallssteg, där en fot står still medan den andra tar stora steg bakåt och framåt.
- Fyra sorters tåhävningar. Förutom de excentriska, som jag kört sedan i våras, ska jag köra på ett ben i taget, en omgång med hälarna pressade mot varandra och en omgång riktigt snabba. Särskilt de snabba känns att de tar ordentligt
- Hunden. En yogaövning där man står på alla fyra som ett uppochnervänt V. Jag har gjort den förr och den tar emot när man inte är tillräckligt rörlig. Förutom att stå still och försöka pressa ner hälarna ska jag prova att trampa lite med fötterna samt att stå med en fot i taget. I det sista fallet kommer jag nästan ned med höger häl, men vänstern är långt bort.
Inspirerad av yogaövningen gick jag dagen därpå på mitt första SATS-yogapass på säkert ett par år. Men det blev inte så jobbigt som jag hade förväntat mig. Eftersom jag var ringrostig var jag tvungen att kolla vad instruktören gjorde hela tiden. Dessutom somnade jag under den avslutande avslappningen.
Etiketter: rehab, övningar
Jag får springa igen
Idag var jag hos sjukgymnasten igen.
Jag fick stå på bänken och luta mig framåt medan hon hängde i min vad. Efteråt konstaterade vi att min rörlighet förbättrats en centimeter till 10. Nästa gång siktar vi på tolv.
Bland annat med hjälp av den nya läxan:
balansövningen Draken.
Min löpintroduktion blir löjligt mesig, en utmaning i sig. Till att börja med får jag springa ("jogga") 1 minut med 2 minuters gång mellan. 5 intervaller tre gånger i veckan. Vecka tre får jag springa 5 minuter i taget.
Jag fick också nån sorts elastiska tejpremsor längs vaden i de diskreta, hudnära, nyanserna blått och svart. "Du ska inte sola i helgen va?" sa hon retsamt.
Men vad gör det. Jag får springa igen. Och nu har jag semester.
Jag firade med att ta ett långt träningspass efter jobbet. Förutom allmänstyrka och hela rehabprogrammet blev det förhållandevis snabba intervaller på löpbandet. Äntligen!
Etiketter: rehab, övningar
