Förnya årskortet?
Jag förnyade årskortet på gymmet härom veckan. Inget autogiro utan hela summan på en gång. Jag gillar tanken att det svider lite i plånboken en gång om året i stället för att bli av med lite pengar via autogiro varje månad utan att man tänker på det. Det, och poängsamlarkampanjer, är förmodligen vad som krävs för att jag ska hålla igång gymträningen under de varma månaderna.
Sen har jag i och för sig generös friskvårdspeng från arbetsgivaren, så det blir inte så farligt ändå, inte ens på SATS.
I kristider verkar det som att man (=gymbesökare) inte sparar på just gymkortet, enligt
P1:s kropp och själ härom veckan (mp3) de pratade en del om hur finanskrisen påverkar hälsan.
Hur som helst så påmindes jag om
en tjuvlyssning från tiden när nyårslöften var färska:
En man ~40 kommer in på SATS med en godispåse i handen. Han går fram till receptionen och pratar med en anställd man ~30.
Mannen: Hej, jag vill veta hur långt det är kvar på det här.
Mannen visar upp sitt medlemskort, samtidigt som han tuggar på godis.
Receptionisten: Det gick ut den 14 januari.
Mannen: Jaså, det har redan gått ut?
Receptionisten: Ja. Vill du förlänga det?
Mannen: Nej, för helvete… Tack ska du ha.
Mannen vänder om och går ut igen, medan han gräver i sin godispåse.
Terrängultra i Täby i vår?
Täby Extreme Challenge hålls 21-22 mars 2009 i min gamla träningsterräng vid Ensta krog. Klasserna är internationellt inspirerade 25, 50, 75 och 100 miles. Det betyder att den kortaste klassen är drygt 40 km, inte riktigt ett fullt marathon alltså.
Vore kul att springa, men det är inte realistiskt att jag är uppe i distans igen till dess. Men det kan förhoppningsvis bli en tradition så man kan hänga på något kommande år.
Spinninginstruktören Camilla tipsade förra veckan om
Ultrakommitténs webbplats: ultradistans.se och berättade att hon var sliten efter helgen då hon sprungit tio mil på två dagar längs med Göta kanal. Därför blev det "bara" ett ordinärt 55-minuterspass Tour de France.
I kväll är det dags igen, med en slitig tempoetapp. Får se vad mina vader gillar hög kadens i en timme, eller om det blir baken som protesterar mest.
I helgen borde jag ha plockat fram skidorna. Jag noterade i lördags en tydlig skillnad att bo utanför tullarna när jag kunde jämföra innerstan (barmark) med Hammarbyhöjden (nästan 1 dm snö).
Etiketter: lopp, spinning
Fyra händer och en armbåge
Det tänkta sista besöket hos sjukgymnasten (som nu
hittat min blogg, hej Jeanette!), blev inte riktigt en sista gång. Så återställd är jag inte riktigt än.
Hon hade en trainee hos sig den här gången, som fick klämma igenom mina fötter. Men vaderna tog hon sig an själv. De har blivit märkbart ömmare i takt med den ökade träningsmängden. Och de blev ännu ömmare av behandlingen, fast förmodligen på ett bra sätt.
"Det blir antingen armbåge eller nålar" lät det först men sedan ändrade hon sig till armbåge
och nålar. Jag hade fortfarande krampkänningar i vaden ett dygn senare.
"Förmodligen kommer du att få ett blåmärke av mig där" sa hon och pekade där jag inte kunde se där jag låg. Och jag har inte sett det nu heller, eftersom hon dolde eventuella misshandelsindicier med ny vadtejp. :-)
Vi gick igenom filmsnuttar med min löpbandsjogg från förra gången. Intressant att se sig själv springa. Det finns ett par svagheter med mitt löpsteg som jag behöver tänka på. Jag sjunker ihop lite i höften under steget. Och min armpendling är inte liksidig, dvs jag behöver förbättra bålrotationen på vänstersidan. (Hur man nu övar på det?)
Kanske borde jag gå med i nån klubb eller i alla fall springa mer med kunnigt folk som kan se och ge feedback medan jag springer. Eller springa mer löpband framför spegeln.
Nya övningar: vila på axlarna och fötterna med hög höft och sedan lyfta en fot i taget. jobbigare än man kunde tro. Dessutom en variant på vadstretchning där man bara böjer upp tårna lite mot ett lågt underlag innan man böjer benet framåt.
Etiketter: rehab
