Paneldebatt: Användbarhet i industrin

Centret för användarcentrerad ITdesign, CID, anordnade häromveckan en välbesökt paneldebatt om användbarhet i industrin. Någon spekulerade i om det var STIMDI-abstinens som förklarade den goda uppslutningen och det kan nog ligga något i det. För ett par år sedan, när STIMDI:s styrelse satt i Stockholm drog de igång en väl fungerande seminarieverksamhet för industrin. Den upphörde dock när ordförandeklubban försvann till Skåne/Blekinge. Nu var det ett tag sedan man såg så många bekanta ansikten samlade.

Johan Berndtsson från inUse AB hastade snabbt igenom arbetsmomenten för ett pågående projekt – kartläggning av idéer, målgruppsanalys (inUse använder gärna personor), principdesign, användningstest, funktions- och detaljdesign, prototypproduktion, nya användningstest och slutligen färdigställande av materialet. Han bedömde att de ägnar ungefär en tredjedel av arbetstiden på ett projekt med att bevaka att interaktiondesignen följs efter det att den är klar.

Därefter konstaterade han att detta egentligen är lätt. "Det svåra är inte att genomföra aktiviteterna. Det svåra är att skapa en produkt som ger avsedd effekt."

Därför ville han hellre tala om produktledningsaktiviteter. Där vill inUse hjälpa sina kunder med att koppla affärsmål till användbarhetsmål, att skapa och leda en produktledningsgrupp, samt att koppla produktstyrning till nytta.

Produktledningsgruppen borde, enligt Johan, innehålla roller som produktledare med ansvar för krav och ändringshantering, mottagare med en roll som förändringsledare samt beställare som bevakar verksamhetsmål, anpassningar och resurser.

Anna Olsson, informationsdesigner på Creuna stod för en mer traditionell it-konsultroll. Hon gick igenom ett typiskt projekt i mer detalj med många autentiska exempel och mallar. Tyvärr gjorde tempot, och det faktum att jag inte satt på första raden, att det var svårt att hinna med att anteckna.

Creuna använder (hypotetiska) användarprofiler för att definiera målgruppen vid tidiga arbetsmöten med kunden. Användarprofilerna prioriteras med hjälp av matriser där man ser hur väl de passar in på olika funktionsmål och även de värdeord som passar in på kundens varumärke. Det sistnämnda verkar vara ett enkelt sätt att få in en koppling till affärsmål.

När användarprofiler inte fungerar tipsade Anna om att man kan använda användningssituationer i stället. De hade till exempel arbetat med JM:s webbplats genom att fokusera på olika situationer då kunder kommer i kontakt med JM: planera, söka bostad, flytta, bo & trivas. Webbplatsen strukturerades sedan runt dessa situationer.

När användarprofilerna och/eller situationerna prioriterats vidtar användarstudier för att verifiera dem. Creuna använder tidigare undersökningar såväl som enkäter och djupintervjuer med relevanta personer. Därefter gör de utvecklade användarprofiler och beskriver deras behov och beteende i olika situationer. Detta leder sedan till insikter om designmål och konsekvenser för webbplatsens utformning.

Anna visade ett par intressanta modeller för att prioritera funktioner. Hon delade upp funktioner i hygienfunktioner – funktioner som måste finnas, mervärdesfunktioner och differentierande funktioner – funktioner som skiljer "oss" från konkurrenterna.

Jag har tidigare använt liknande uppdelningar av funktioner i kategorier som must have, should have och nice to have. Men det här tankesättet verkar ha en starkare koppling till affärstänkande än de kategorier jag tidigare använt. Då använde vi det som filter på funktionslistor (feature lists), det vill säga tekniskt inriktade önskelistor.

I designfasen arbetar Annas team med leverabler och verktyg som informationsarkitektur, scenarier och storyboards, kravdokumentation, moodboards (framförallt för den grafiska designens skull) och schematics (är det verkligen ett bättre ord än wireframes?).

Mats Berglind är interaktionsdesigner på SEB IT-Partner, som är ett internt konsultbolag inom SEB-koncernen. Han gav en del exempel på det ibland otacksamma arbetet att kämpa med trög internpolitik och oklara beställningar.

Mats föredrar att lägga sin energi på förberedelser och krav inför ett projekt. Normalt innebär det att han får förklara för beställaren vad användbarhet är och reda ut förväntningarna på projektet. Därefter definerar de målgruppen (i form av personor), gör konkurrentanalys – till exempel genom att testa konkurrentens verktyg, sätter upp användbarhetsmål och gör webbprofiler.

Webbprofilerna, som är inspirerade av en artikel av Jonas Söderström, används som krav tillsammans med funktionskraven. De används också vid designgenomgångar och som ett stöd vid expertutvärderingar.

Intressant var att säljarna tydligen gillar användningstester med kunder. "Då kan vi säga att vi utvecklar det här i samarbete med [kundföretaget där testpersonerna arbetar]!"

I slutet av projekt vill Mats och hans kollegor sätta tröskelvärden för bibehållen användbarhetsnivå. Med jämna mellanrum utvärderas användbarheten på en levererad tjänst. Om de märker att nivån sjunker efter ett tag är det dags att rycka in och göra nya användbarhetsinsatser.

Mats Berglinds råd till användbarhetsarbetare, baserade på hans egen erfarenhet, var:

• Bevisa värdet av användbarhet – det är det första man får göra i ett projekt.
• Var konkret – inte för flummig. Detta var för övrigt något jag märkte att han själv förbättrat sedan han presenterade sig som informationsdesigner vid STIMDI 2001: "det är som webbdesigner, fast med mer information."
• Planera din tid – allting tar längre tid än man tror.
• Var professionell – hitta sätt att samsas med andra roller på ett bra sätt.
• Glöm inte användarstödet! – Som designers är det vår roll att påpeka behovet eftersom "vi är inne i projektet tidigare än de stackare som ska dokumentera".

Mats återkom flera gånger till vikten av manualer och annat användarstöd, kanske mycket beroende på en bakgrund som teknisk kommunikatör?

Det verkar vara besvärligt att arbeta som internkonsult på SEB. Framförallt när man konkurrerar med bolag med egna it-avdelningar som inte är alltför pigga på att underlätta ett erfarenhetsutbyte. En sån detalj som att få till alternativtexter på bilderna har de tydligen fått strida rätt mycket för.

Nedslag i den avslutande debatten

Om användningsfall
Mats arbetar med skisser och interaktionsbeskrivning som bilaga till användningsfall. Johan menar att interaktionsdesignen ersätter användningsfallen: "användninsgsfall suger"!

Om vilken nytta utbildningen är i arbetet
Mats som inte är utbildad inom området menade att han som ingenjör lärt sig att göra en ritning innan man konstruerar något, vilket han fortfarande efterlyser på it-området i allt för stor utsträckning.

Anna menade att hon dagligen har nytta av sin kognitionsvetenskapliga bakgrund på ett eller annat sätt. Tvärvetenskapligheten ger en förståelse och beredskap att hantera personer med annan bakgrund. Utbildningen ger en bredd, ett nätverk och ett antal metoder (som man i och för sig måste anpassa i verkligheten).

Johan, som läst Människor, Datateknik och Arbetsliv har behövt läsa ikapp om ekonomi och managment. Han sammanfattade studietidens projekt med att de grundade sig på förutsättningar som "inga pengar, inga mål men massor av tid", med andra ord helt tvärtemot vad som gäller i arbetslivet!

Bra argument för design och användbarhet
Vad ska man då använda för argument för att projekten ska arbeta användarcentrerat?

Mats tyckte att prototyper kan användas som slagkraftiga argument. Beställare kan se vad de beställt i form av prototyper innan kodningen börjar och säljare kan marknadsföra tidigare, både internt och externt när prototypen är klar. Pengar är svårt att utnyttja i argumentationen, det är för svårt att se den ekonomiska nyttan omedelbart.

Johan menade att det bästa är att trycka på vilka effekter projektet kommer att få. Fokusera på nyttan i stället för att hamna i teknikträsket. Nyttan uppstår i användning.

Däremot beklagade han att det är sällan man mäter den nytta man får ut – kunderna vill inte betala för det och konsulterna är egentligen inte intresserade. "Så länge inget mäts kan projektet framställas som lyckat oavsett hur det går."

Dystra ord från podiet. Men under mingelrasterna tyckte jag mig hitta några ljuspunkter. Det verkar som om många skymtar en vändning straxt hitom horisonten. Kanske vänder inte konjunkturen än på några månader, men det verkar i alla fall finnas ett växande utrymme att göra användbara produkter. För det var väl inte bara önsketänkande - eller STIMDI-abstinens?

/Mikael Sköld mikael@designafterthought.net

Var den här kolumnen användbar för dig? Kommentera kolumnen

© Design after Thought 2003.
Publicerad 2003-03-12, uppdaterad 2006-11-12