![]() |
|
||||
Interaktionsdesigner ett drömyrke |
||||||
En rolig sak med att ha ett ovanligt yrke är de brev som kommer med frågor om arbetet. Under sommaren hade jag en intressant brevväxling med en, kanske, blivande interaktionsdesigner.
Ja tid hade jag ju, så det blev ett långt svar. Här följer hans frågor och, något redigerade, mina svar. Många av webbplatsens läsare är studenter, så jag hoppas att den här kolumnen kommer någon till nytta i ett framtida yrkesval. Vad har du för utbildning? Jag läste kognitionsvetenskapliga programmet vid Linköpings universitet. Basblocket består av lika delar datavetenskap, lingvistik och psykologi och det sista året inriktade jag mig mot interaktionsdesign. Därutöver har jag läst andra saker som visat sig nyttiga då och då till exempel matematik, ekonomi och filosofi. Jag känner att jag haft nytta av den bredden på infallsvinklar då design handlar så mycket om att se problem från många olika perspektiv. Vilka utbildningar leder till jobb liknande ditt? Många som arbetar med användbarhet har väldigt brokiga bakgrunder. Man kan ha arbetat som systemvetare, programmerare eller tekniker och börjat intressera sig mer och mer för slutanvändare och produktkvalitet. Man kan ha arbetat med dokumentation och märkt att man borde designa rätt från början snarare än att ägna sidor åt att förklara obegripliga funktioner. Man kan ha läst till datavetare och läst nån 5-10 poängskurs i MDI (människa-dator-interaktion) och snubblat vidare in på användbarhetsområdet. Några har till och med haft helt andra karriärer men drabbats av dålig design och bytt yrkesbana för att göra nåt åt det. De senaste åren har det dykt upp specialiserade utbildningar i interaktionsdesign. På rak arm vet jag Malmö och, från och med i höst, Göteborg som har varsitt magisterprogram i interaktionsdesign (som förutsätter att man har en kandidatexamen innan). Linköping har alltså en magisterprofil på kogvetprogrammet. Umeå har en magisterprofil på industridesignprogrammet och ett civilingenjörsprogram i Interaktion och Design. Flera universitet och högskolor, till exempel Uppsala, erbjuder enstaka kurser och det finns också kortare kurser via företag i branschen. Själv ska jag läsa farkostteknik på KTH i höst. Är det uteslutet att bli interaktionsdesigner efter den utbildningen? Det är aldrig försent att byta bana! Jag tror inte man ska hänga upp sig så mycket på vad man har läst. Det viktiga med alla akademiska studier tycker jag är att tillägna sig ett analytiskt ifrågasättande vetenskapligt förhållningssätt. Interaktionsdesign handlar om ett livslångt lärande. Naturligtvis är det lättare att få ett första jobb efter examen om jobbet ligger i linje med utbildningen, men det går ofta att inrikta sina studier så att de passar dina intressen. Jag vet egentligen inget om farkostteknikutbildningen, men nog borde det finnas inslag av interaktionsdesign där? Ta fasta på dem och vinkla projektarbeten i olika kurser till nånting av en designansats. I annat fall kan man odla sitt intresse vid sidan av och söka sådana jobb senare. Då gäller det att kunna tala för sig vid anställningsintervjuer. Jag kan tänka mig att man får tänka om lite från ett ingenjörsmässigt (problemlösande) tänkande till ett mer designmässigt (problemfinnande) tänkande. Design handlar inte bara om att lösa problem utan också om att utforska dem. De ingenjörer jag känner tenderar att prioritera det förra på bekostnad av det senare. Kan man få liknande jobb utan utbildning? (om man har talang och kunskap givetvis) De flesta har nog någon form av utbildning på akademisk nivå. Men det finns undantag: en arbetskompis till mig är Art Director, men utan formell akademisk utbildning och nu arbetar han delvis som interaktionsdesigner. Men han har designtänkandet med sig sedan länge. Hur ser framtidsutsikterna ut för interaktionsdesigners och närliggande yrken? De borde se bra ut, design börjar komma upp mer och mer som ett konkurrensmedel i debatten. Man kan med fog säga att behovet är större än tillgången. Däremot är det ju lite kärva tider för många företag sedan en tid, och de som sitter i företagsledningar tenderar att inte ha samma förståelse för behovet av designers som behovet av ingenjörer. Därför verkar det också som att efterfrågan (tillfälligt) är mindre än tillgången. Å andra sidan kan man hävda att företag borde satsa på användarcentrerad design just för att det är lågkonjunktur. I IT-branschen verkar det pendla just nu; jag har vänner som annonserar efter mer (användbarhets-) folk, medan andra vänner nyss fått sparken. Förr eller senare svänger konjunkturen, och det som är intressant för den som börjar studera nu är hur det ser ut när man är klar inte läget när man börjar. Vad tjänar man? Jag har inte sett några relevanta jämförelser. Vi är en förhållandevis liten grupp med olika bakgrunder. Jag gissar att man som nyutexaminerad tjänar som en systemvetare kanske? Det beror återigen på vad man jobbar med och hur väl man talar för sig. Hur ter sig arbetet? Vad gör man en vanlig vecka? Finns det vanliga veckor? För min egen del beror det mycket på i vilken fas det aktuella projektet befinner sig i. Det kan spänna från en vecka med förberedelser, genomförande och efterarbete av fältstudier, till en vecka av intensivt skissande, prototypbyggande eller specificerande inför slutleverans. Eller att sitta i knät på en utvecklare för att se till att det blir byggt som det är tänkt – och lösa detaljer ingen tänkt på. Interaktionsdesigner – ett drömyrke
Jag är mycket nöjd med mitt yrkesval så här långt – Interaktionsdesigner är ett drömyrke!
Har du ett drömyrke? Kommentera kolumnen | Läs kommentarer © Design after Thought 2002. |
Mikael Sköld är interaktionsdesigner, ett yrkesval han är ganska nöjd med. Designeftertankar är texter om användbarhetsarbete och interaktionsdesign. Vill du veta när nya designeftertankar publiceras?
Läs också Produkt- och interaktionsdesigner i User Experience
Loop (AIGA Journal of Interactive Design Education) Jakob Nielsen:
Boxes and Arrows: John S. Rhodes: Some Thoughts on Usability and the Economy Anders Hektor: Googlesökning efter kurser i interaktionsdesign
Norman Potter:
Donald Norman: Design Of Everyday Things Donald Norman: Things That Make Us Smart Alan Cooper: The Inmates Are Running The Asylum Jonas Löwgren
& Ingrid Ottersten & Johan Berndtsson: Användbarhet i praktiken |
|||||