Produkt- och Interaktionsdesigner i User Experience

Jag är interaktionsdesigner och produktdesigner i gruppen User Experience. Man kan ha synpunkter på dessa ord, till exempel att de försöker greppa för mycket. Eller för lite.

Jag är interaktionsdesigner

Ända sedan min utbildning har jag definierat mig som interaktionsdesigner. Jag blev också anställd som en sådan på konsultbolaget Linq. Som ensam interaktionsdesigner på kontoret varierade mitt designutrymme kraftigt för varje projekt. Ibland var jag gränssnittsdesigner som kodade webbprototyper, ibland var jag designpolis eller en allmän användbarhetsresurs.

När Linq så småningom gick över till att bli ett produktföretag kunde jag anligen växla upp och ta ett större ansvar för slutresultatet. Vi bildade gruppen User Experience.

Jag tillhör User Experience

Gruppen User Experience innehöll interaktionsdesigners, grafiska formgivare, skribenter, beteendevetare och förstärktes så småningom med en gränssnittskodare.

Vårt fokus blev att bidra med kunskap om användarbehov att foga till de marknadskrav och tekniska möjligheter som redan hade starka förespråkare i utvecklingsarbetet.

Med tiden arbetade vi in våra designmetoder i den befintliga produktutvecklingsprocessen. Vi hjälpte också produktledningen att formulera beställningen av nästa version av produkten. Och med vår expertis inom informationsdesign gjorde vi vårt bästa för att knyta ihop den interna kommunikationen runt projektet.

Vi hade arbetat oss fram till en bra politisk plattform lagom till Linq gick i graven.

ABB Technology Products tog chansen att på ett bräde rekrytera ett tjog nya medarbetare till sin utvecklingsorganisation, varav fem av oss från User Experience.

När vi kom till ABB fanns det sedan tidigare vissa spår av användbarhetsarbetare, men deras designutrymme hade varit relativt litet. Så när vi började tror jag många i organisationen förväntade sig ett gäng Usability Engineers som skulle "styra upp användbarhetstestningsverksamhet".

Vi fortsatte att kalla oss User Experience men för att undvika förväxlingar med Usability Engineers bytte vi förkortning från UE till UX. Men jag är inte helt säker på att det hjälpte.

Jag gör produktdesign

En av våra huvuduppgifter, som vi ser det, är att arbeta för att få de inblandade intressenterna att anta ett helhetstänkande och att kommunicera med varandra på annat sätt än via kortfattade listor med funktioner som kan tolkas på ett otal sätt.

I den ingenjörstäta utvecklarorganisationen kommer användarnas behov ganska långt ner på prioritetsordningen, efter de funktionella kraven. Vi försöker att hjälpa den stackars slutanvändaren på två sätt: genom att omformulera de funktionella kraven i användarbehov, och genom att ge en annan prioritetsordning på funktioner utifrån de behov vi ser hos användare.

Samtidigt behövs det ett helhetstänkande och om varken marknadsavdelningen eller utvecklarorganisationen är redo att formulera och kommunicera en sådan, så försöker vi ta den rollen. För att signalera det funderar vi på att benämna oss produktdesigners. Vi ansvarar inte bara för användbarheten – eller för ikonerna – vi designar produkten.

Produktdesigner är traditionellt en titel som industridesigners mutat in, men likheterna är ganska stora med det vi gör.

Hur presenterar jag mig?

När man väljer en yrkestitel har man åtminstone tre målgrupper: sig själv, interna och externa kunder samt kollegor.

Jag håller fast vid min titel interaktionsdesigner därför att jag fortfarande tycker den är relevant och att den signalerar en nischning i min inställning till mina kollegor. Huruvida den säger mina kunder något är antagligen mindre viktigt. För dem är vad jag gör, det vill säga min roll i projektet, betydligt mer intressant.

I de projekt jag för närvarande är involverad i använder jag titeln produktdesigner. Det talar inte specifikt om användbarhet eller ens om gränssnitt utan är en roll som signalerar det helhetstänkande som vi försöker få till stånd i våra designuppdrag. Dessutom verkar ordet produkter vara lättare att förstå i en handgriplig ingenjörsverksamhet.

Vår grupp heter fortfarande User Experience därför att det ger en aning om vårt huvudfokus som våra interna kunder förstår. Sen kan mina kollegor säga vad de vill! :-)

/Mikael Sköld mikael@designafterthought.net

Var kolumnen användbar för dig? Kommentera kolumnen

© Design after Thought
Publicerad 2002-08-31, uppdaterad 2006-11-12