Användarupplevelser räcker inte! - Läsarkommentarer

Den här sidan innehåller reaktioner på designeftertanken Användarupplevelser räcker inte!

Erik Markensten skrev: (2002-02-14)
Till att börja med vill jag bara konstatera att jag håller med Matti helt och fullt. Fler borde skriva det här oftare på fler ställen eftersom det är viktiga hårklyverier.

Fokus på användning istället för användare eller system/gränssnitt är helt riktigt. Det är ju användningen av systemet som vi vill designa och inte systemet i sig. Vi vill (i de flesta genrer) hjälpa användaren att uppnå ett mål där systemet kan hjälpa till på vägen men där även många andra kontextuella faktorer spelar roll. Därför är begreppet interaktionsdesign bra eftersom det fokuserar just på att designa interaktionen snarare än något som förknippas enbart med systemet (ofta uppfattas användbarhet som en egenskap i systemets gränssnitt). Av samma anledning är begreppet brukskvalitet bra eftersom det lägger fokus på kvalitet, som är ett relativt begrepp, och som därför måste definieras i varje projekt, och bruket, eller användningen. Även användbarhet är i och för sig hyfsat relativt men beskrivs ändå i definitioner (t.ex. ISO) med statiska termer. Dessutom är kvalitet ett ord som många kan relatera till och känner till. Eftersom jag oftast säger använda istället för bruka så kanske dock användningskvalitet är ett bättre ord.

Med det sagt tänkte jag gå in på den egentliga kommentaren, vilken egentligen är en reflektion. När jag arbetade på IconMedialab användes ofta begreppet user experience som ett samlingsbegrepp för det som alla interfacekompetenser (jo, de kallades så) skapade. Jag håller alltså med Matti om att det var ett dåligt begrepp, särskilt som dess konnotation exkluderade teknikkompetenserna - vilka i synnerhet bidrar till upplevelsen av systemet. Men frågan är varför det kom till. Jag tror att det berodde på maktfaktorer.

I interface ingick användbarhetsarkitekten, den grafiska formgivaren, copywritern och webbdesignern. De tre senare hade ett ganska tätt samarbete medan användbarhetsarkitekten samarbetade lika mycket med teknik- och strategikompetenser. Copyn och formgivaren hade till uppgift att designa systemets kommunikation med användaren. Ofta handlade det om att t.ex. kommunicera ett visst varumärkes värderingar. Webbdesignerns roll var främst att göra om formgivarens och copyns arbete till gränssnittskod. Användbarhetsarkitekten ansvarade för att ta reda på användningskraven och transformera dessa till en interaktionsdesign i samarbete med formgivaren och copyn.

Alla dessa interfacekompetenser bidrog alltså på olika sätt till produktens kvalitet och värderade också produkten utifrån olika perspektiv. Jag tror därför att user experience begreppet (som i det sammanhanget inte hade något med subjektiva ansatser till användbarhet eller contextual design att göra) kom till för att det var ett hyfsat neutralt begrepp som alla kunde acceptera att de var en del av.

/Erik

Fortsätt diskussionen

/Mikael Sköld mikael@designafterthought.net

© Design after Thought 2001.
Publicerad 2002-02-14, uppdaterad 2006-11-12