Design av yrkestitel

Personer som arbetar med användbarhet i Sverige idag kan ha helt olika titlar beroende på hur de väljer att profilera sig. Därför kan man på konferenser stöta på kollegor med titlar som användbarhetsexpert, användbarhetsarkitekt, användbarhetsdesigner, extern designer, gränssnittsdesigner, informationsarkitekt, informationsdesigner, interaktionsdesigner, usability engineer, Human Factors Specialist, HCI-expert, MDI-expert, produktdesigner, eller user experience-designer/arkitekt.

Om vi tittar på yrkestitlarna ovan verkar de genomgående bestå av två led: ett namn på området som man uppfattar det och ett val mellan titlar som designer, arkitekt, expert eller ingenjör. Tydligen är det inte svårare att skapa sig en titel än att kombinera ord. Eller?

Inspirationen till en titel kan komma från olika håll. Varje guru tycks muta in ett område med tillhörande inriktning, favoritmetod och titel. Har man gått en utbildning så finns det ett namnförslag därifrån. En nyanställd användbarhetsarbetare i en organisation kanske tvingas ta en titel som kollegorna har vant sig vid.

Det kanske inte är så viktigt med rätt titel i sig. I mina senaste anställningskontrakt har det stått IT-konsult respektive utvecklingsingenjör. Jag har ändå kallat mig, och arbetat som, interaktionsdesigner. Det som är intressant är hur man kan positionera sig för att göra det man vill.

Vilka signaler vill du ge?

När man tar en titel bör man fundera igenom vilka signaler man vill ge och vad man tänker inkludera i arbetsbeskrivningen. Därefter kan man göra ett medvetet val.

En snabb genomgång av fördomar om titlar i min omgivning gav följande huvuddrag:

Kallar man sig ingenjör arbetar man antagligen i en teknikdominerad organisation, eller gillar usability engineering väldigt mycket.

En designer vänder ut och in på problemet samtidigt som han kommer fram till lösningar för form och funktion. Men det kan ta lite tid, för det flummas en hel del på vägen.

En arkitekt är kanske lite mer strukturerad än designern, men är annars inne på samma områden. Somliga som kallar sig arkitekter är måna om att undvika de likhetstecken mellan design och yta som är vanliga i vardagsspråket.

En expert vet vad hon talar om och kan kritisera din lösning in i minsta detalj. Däremot är hon kanske inte så intresserad av att arbeta praktiskt. Men expert är kanske snarare en roll än en titel?

Det finns roller också

Utöver titlar finns det ett otal roller en användbarhetsarbetare kan ta i sitt arbete, ofta blir det olika roller i olika projekt. Exempel på roller kan vara användbarhetsansvarig, -samordnare, -testare eller varför inte usability champion.

Det går att analysera och skriva en uppsats om varje titel för sig och med tanke på att jag själv kallar mig interaktionsdesigner är det inte svårt att tänka sig en lämplig sensmoral till den här kolumnen. Men jag sparar de enkla poängerna till en annan gång. Dessutom har jag redan skrivit om det.

Oavsett vad man kallar sig finns det fortfarande ett stort behov av personer som tänker på användaren och dennes situation när produkter utvecklas. Man kan ha olika bakgrund och inriktning på sitt användbarhetsarbete, och det märks förmodligen i titelfloran ett bra tag framöver.

Tre målgrupper för en yrkestitel

När man väljer en yrkestitel eller ett namn på en grupp eller avdelning har man tre målgrupper: sig själv, kunder och kollegor.

Du själv
Man ska själv vara nöjd med sin titel, så att den signalerar det man gör och det man vill stå för.

Interna och externa kunder
För att dina tjänster skall vara efterfrågade bör man förstå vad du gör. För konsulter är det viktigt att kunderna förstår, men även att säljarna gör det för att kunna sälja dina tjänster.

För icke-konsulter gäller det att få andra inom organisationen att förstå vad du gör och vad du kan tillföra för nytta. Och inte minst när i processen du tillför mest nytta så att du får ett bra designutrymme.

Kollegor
Utanför organisationen skall yrkesbröder på området uppfatta finstilta detaljer i ens roll och inriktning. Människor är experter på att snabbt kategorisera andra personer och stoppa in dem i olika fack. Andra experter på området har antagligen mer förfinade fack än vad de mer måttligt insatta kunderna har. Genom att välja rätt titel kan du förbättra möjligheterna att hamna i det fack du vill vara.

Vilken målgrupp är viktigast?

I många fall är det antagligen bäst att tänka mest på kunderna. Det är ju de som (förhoppningsvis) betalar din lön. Det finns konsulter som likt kameleonter blixtsnabbt tar en titel som den aktuella kunden råkar nämna i en offertförfrågan, medan andra tar chansen att utbilda kunden eller att bara hamra in ett begrepp. En tredje väg är att inte tala om användbarhet alls utåt, och i stället låta det vara en självklar del av de interna processerna.

Å andra sidan är det förmodligen bland branschkollegor man stöter på de hårdaste diskussionerna om för- och nackdelar med olika titlar.

Naturligtvis ska du kunna leva med din titel och känna arbetsglädje över att du gör rätt saker för de kommande användarna. Din titel kan hjälpa till att positionera dig för att kunna göra det.

Så vilken målgrupp är viktigast? Svaret är naturligtvis som vanligt: Det beror på!

Välj en titel du trivs med, som kunderna förstår och som dina kollegor accepterar. Se därefter till att göra rätt saker!

/Mikael Sköld mikael@designafterthought.net

Vad kallar du dig? Kommentera kolumnen | Läs kommentarer

© Design after Thought 2002.
Publicerad 2002-02-10, uppdaterad 2006-11-12