![]() |
|
||||
Skribenter och interaktionsdesigners
|
||||
Jag är skribent. Det viktigaste för en skribent är vad vi brukar kalla för mottagaranpassning. Innan jag sätter igång med att skriva eller redigera en text tar jag reda på vem som är mottagare av texten och varför han eller hon ska läsa den. En interaktionsdesigner arbetar som bekant med användarcentrerad design. Innan interaktionsdesignern sätter igång med att utforma ett gränssnitt tar han eller hon reda på vem användaren är och varför denne behöver programvaran. Personor och scenarierEn metod för att ta reda på vem som ska använda programvaran är att arbeta med personor och scenarier. Men har du tänkt på att metoden även kan användas när det gäller text? I ett projekt som jag var med i, där mitt arbete handlade om att skriva online-hjälp, använde vi skribenter samma personor som interaktionsdesignerna. Det var ju samma personer som skulle använda hjälpen som själva systemet. Däremot utformade vi egna scenarier. Ta in skribenter och designers tidigt i projektetEn annan gemensam nämnare för interaktionsdesigners och skribenter är vi att båda kan göra ett betydligt bättre arbete om vi får chansen att vara med redan på ett tidigt stadium i projektet. Som skribent upplever jag att det är svårt att få förståelse för att jag har lika stort behov som interaktionsdesignern av att få en övergripande förståelse för projektet. Med de följande två avsnitten vill jag visa att projektet tjänar på att även skribenten är med från början. Eliminera de grundläggande problemenEn skribent som kommer in i slutet av ett projekt kan fixa stavfel och syftningsfel, ändra oklar meningsbyggnad och kanske ändra på en och annan rubrik. Eventuellt hinner skribenten också ändra lite i dispositionen. En interaktionsdesigner som kommer in i slutet av ett projekt kan försöka dölja eller stryka vissa funktioner och framhäva andra. Men både i texten och i gränssnittet kommer de grundläggande problemen att finnas kvar. Spara tid och pengarEn skribent som är med från början i projektet kan ta reda på allt om den som ska läsa texten, ta fram personor och scenarier och anpassa dispositionen efter dem. Skribenten får även tid att skaffa sig en översikt över programvaran och kommer på så sätt tidigt att inse vilka delar som är alltför svåra att beskriva. Dessa har förmodligen en för krånglig design. Att skribenten flaggar för det tidigt i projektet ger större utrymme för omdesign, eftersom arbetet inte har kommit så långt. Det sparar både tid och pengar. En interaktionsdesigner som är med från början i projektet kan ta reda på allt om den som ska använda systemet, ta fram personor och scenarier samt anpassa designen efter dem. Interaktionsdesignern kan också vara med och besluta vilka funktioner som verkligen behövs, och se till att man inte urskillningslöst tar med alla häftiga features som tekniken tillåter. Resultatet blir en text eller ett gränssnitt som fungerar! Skribent + designer = santSkribenter och interaktionsdesigners har alltså en hel del gemensamt. Det här kan vi utnyttja genom att arbeta tillsammans. Tillsammans kan vi ta fram personor och scenarier. Tillsammans kan vi se till att komma in tidigt i projektet, så att vi får den övergripande syn som vi vill ha. Tillsammans är vi starka! /Jenny Forsberg Vad tycker du? Kommentera kolumnen © Design after Thought 2001. |
Jenny Forsberg är språkkonsult i svenska och driver företaget Klartext. Hon kan hjälpa dig med dina texter.
Designeftertankar är en återkommande kolumn om användbarhetsarbete och interaktionsdesign. Vill du veta när nya designeftertankar publiceras?
Läs också Don Norman: Writing as Design, Design as Writing Webbpennan: Om webbtext och att skriva för webben Skriv klart: tips för dig som vill bli en ännu bättre skribent Jenny skriver på Sourze också
Vill du skriva en gästeftertanke? |
|||